Gröna tak

Gröna tak (dvs. tak med vegetation) ger estetiska, miljömässiga och ekonomiska fördelar. Tak täckta med moss-sedum, ört-sedum, gräs eller fullständiga takträdgårdar anläggs för att tåla långvarig nederbörd eller torka. Underhållet och bevattningsbehovet blir minimalt. Vikten på vegetationsskiktet kalkyleras med hänsyn till aktuell vindlast och underlagets bärförmåga. Prelasti är det optimala tätskiktet för gröna tak.

  • Sedum_green_roof_sealeco
  • Sedum_2_green_roof_sealeco
  • Sedum_3_green_roof_sealeco
  • Prelasti_Intensive_green_roof_Liverpool

Prelasti- det optimala tätskiktet för gröna tak

Gröna tak ställer hårda krav vid valet av tätskikt och krav som på vissa punkter skiljer sig från andra typer av takuppbyggnader. Prelasti är det optimala tätskiktet för gröna tak eftersom systemet är långlivat, rotsäkert och opåverkat av permanent fuktig miljö samt mikrobiologiska angrepp.

Tillämpning

Prelasti taksystem är testat och godkänt för användning som tätskikt under gröna tak. Både duken och skarvarna är rotsäkra och ingen nedbrytning från mikroorganismer sker. Prelasti  består av takpaneler av EPDM-gummi som tillverkas under väl kontrollerade former i fabrik utifrån uppmätning eller byggritning. De innehåller inga mjukgörare, klor, halogener, tungmetaller eller andra ämnen som kan lämna produkten i form av migrering . Därför behöver Prelasti inte heller något migreringsskydd vid kontakt med andra byggmaterial. Låg vikt och effektivt resursutnyttjande i kombination med lång livslängd (överstiger 50 år) ger fördelaktig livscykelanalys och låg miljöpåverkan.

Intensiva, semi-intensiva och extensiva gröna tak

Det finns två grundkategorier för gröna tak; intensiva och extensiva.Det intensiva gröntaket består av buskar, gräsytor eller till och med träd. Utformningen kan göras i stort sett på samma sätt som en vanlig trädgård och kräver ordentligt med jord och möjlighet till bevattning. Det extensiva gröntaket liknar mer den vegetation man återfinner i naturen och kräver inte lika mycket arbete vad gäller etablering och de utvecklas mer utan krav på underhåll. Det är endast växtsorter som klarar egen nyetablering utan tjockt jordlager eller bevattning som kan användas. Exempel på växtsorter som används är mossor (ofta sedum), succulenter, örter eller speciella gräsarter.

En tredje kategori kalls semi-intensiva gröntak , vilket egentligen är en medelväg mellan det intensiva och det extensiva gröntaket.  Behovet av bevattning  beror på det regionala klimatet samt på vilken typ av växter som används. Underhållet är dock oftast ganska omfattande, eftersom utformningen av de flesta semi-intensiva gröna tak till största delen påminner om en vanlig trädgård.

Fördelar med gröna tak

  • Bromsar, magasinerar och minskar vattenavrinningen då nederbörden avdunstar istället för att rinna ut i dagvattenledningar.
  • Minskar kylbehovet- reducerar så kallade ”urbana värmeöar” (Urban Heat Island Effect). Byggnader absorberar en betydande mängd värme , vilket i sin tur strålar tillbaka ut i atmosfären och orsakar ytterligare uppvärmning. Gröna tak hjälper isolera och skugga byggnader och avdunstningen gör att luften kyls ned.
  • Minskar risken för stopp i avvattning då föremål som faller på taket fastnar på ytan istället för i brunnar.
  • Gröna tak neutraliserar avgaser och koldioxid samt tillför omgivningen syre.
  • Bidrar till en levande natur och grönytor i stadsbebyggelse med vackra färger som skiftar med årstiderna.
  • Minskar buller från stadsmiljö eftersom växtlighet absorberar ljudvågor.
  • Det gröna taket är  energibesparande, klimatförbättrande och bidrar till mångfalden av biologiskt liv även i stadsbebyggelse.